Hur kom det sig egentligen att jag började läsa Little Bee av Chris Cleave?
Var det det där boktipset jag hörde på Go'kväll som jag ibland spanar in för att så mycket kunder kommer och frågar efter det som nämnt där?
Hursomhelst så lånade jag boken till min läsplatta och läste två kapitel på vägen till jobbet och var helt fast. Dessa två kapitel var något av det bästa jag läst på länge.
Efter att andaktsfullt ha läst halva boken kände jag att plattan inte var värdig dess storhet så jag köpte den vackra brittiska utgåvan. Och jädrar va bra den va - hela vägen igenom.
Lille Bee är en ung tjej från Nigeria med fasansfulla upplevelser bakom sig. Hon har när boken börjar suttit två år på en brittisk flyktingförläggning som mer likanr ett fängelse. Ho blir släppt vind för våg och vi fär fäöja hennes steg mot ett nytt liv, i ett land där hon inte känner någon. Det enda hon har är språket och ett skavt brittiskt körkort tillhörande en man.
Samtidigt får vi följa Susan, en kvinna mitt i livet som försöker hitta fotfäste efter att hennes man har dött. Hon har den mest fantastiske lille sonen som hon tar hand om, samtidigt som hon måste reda ut sina egna frågetecken. Det jag gillar med Susan är att hon är lite skavig. Hon är inte på något sätt perfekt. Men hon är fängslande.
Little Bee, personen, är inte fängslande ett tillräckligt starkt ord för. Hon lever med mig ännu en vecka efter bokens slut.
Little Bee, boken, kommer leva med mig länge länge.
Min kollega såg mig tipsa om den och vips så hade hon sänt en bild till Brombergs
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar